Eller ja.. Det knakar kanske inte, men det växer och sparkar därinne! De små liven lever rövare helt enkelt. Är det inte den ena så är det den andre, eller båda två.. Men det klagar jag inte ett dugg över, det är otroligt mysigt att känna att de faktiskt finns där inne! Ibland känner man hur de möblerar om också, det är helmysigt (förutom när det gör oont ;) ). Visserligen har jag känt när de rört sig där inne i över 8 veckor nu, men styrkan ökar för varje dag. Numer kan man se hela magen guppa till, eller en fot som dras över magen. De har även hittat några onda ställen att sparka på, men det gör de inte så ofta. För det mesta är de bara två små goa bebisar som ligger där inne och kivas med varandra, det är ont om plats så jag förstår varför ;)Jonas favoritstund är när han lägger huvudet mot magen för att lyssna på bebisarna, och då får en ordentlig känga från någon av dem.
Bilden är tagen idag, v.22+5.
Nu ska vi mysa, ska hälsa från Jonas förresten! ;) Hiidåå
Halloj svägerska och lillebror, ska följa denna blogg nu, så kul:-)Lova att säga till de små liven att hålla sig kvar i magen ett tag till, iallafall tills vi kommit hem från egypten så typ vid "farmors födelsedag" passar;-)(Jättefin bild) Stor kram M
SvaraRadera