Madde: Inga bebisar än!

Och det är förstås bara positivt! Ju längre de stannar där inne desto bättre :)

Dock hade jag en egendomlig känsla igår, att det skulle sätta igång inatt. Och när jag känner på mig något brukar den känslan oftast stämma. Men icke, för jag vaknade utvilad idag (visserligen tidigt, av mig själv) och hade inte känt något på hela natten. Och förmiddagen var lika lugn den. Med andra ord: Min intuition har slagit fel! Så frågan är (med glimten i ögat): Kan man lita på någon nu för tiden, ens sig själv?

Med andra ord, nu tänker jag bara gå efter symptom. Och det finns ett par saker som tyder på att det inte är allt för lång tid kvar till dagen D. Men även sådant kan vara lite lurigt, frågan är om man ens kan lita på symptom innan de blir glasklara (såsom vattenavgång och värkar).

Följande är de symptom som finnes hittills:
*Förmodad slempropp har börjat avgå, dock inte ett helt säkert kort då jag känner mig lite osäker över om det faktiskt är slemproppen. Med Julia kunde man vara helt säker, för i det fallet var det helt enkelt en stor propp som lossnade! Men som alla vet, kan det vara olika i olika fall.
*Lite molande i ryggen under gårdagskvällen. Beskrivs bäst som mensvärk. Och det tillsammans med sammandragningar är vad jag skulle kalla förvärkar(så var det vilket fall när det satte igång med Julia). Men det kom bara två sammandragningar under hela den tid som molandet pågick, och det var dessutom ca 20 min mellan de två sammandragningarna . Med andra ord, inget säkert kort där heller.
*Stickningar i magen under de senaste dagarna, främst igår. Inte som någon direkt smärta utan mer som beskrivet: Stickningar. Heller inte som en sovande fot, utan just bara som att någon sticker till ibland.
*Vid två tillfällen idag har jag tyckt att det knäpper till, på det sättet som det gör när vattnet går (när fosterhinnan brister). Men inget vatten visade sig, alltså var det något annat som knäppte till. (?)
*Sammandragningar mer än vanligt de senaste dagarna, dock inte regelbundet. Ibland helt kraftlösa, ibland med ganska stort tryck i.
*Det ilar till i livmodertappen ibland (utan att någon av bebisarna har sparkat).
*Jag har börjat äta mer än vanligt de senaste dagarna, och är nästan konstant hungrig. Mer än vanligt innebär, mer än vad jag gör som gravid (vilket alltså redan var mer än vanligt, hehe).
*Bebisarna sover mer än de brukar (vilket är vanligt inför förlossning). Och när de väl är vakna verkar de lite oroliga, inte på ett dåligt sätt utan mer som att de känner på sig att något är på gång.
*Magen sjönk ned för ca tre veckor sedan.
Osv.

Dessutom sker, vad jag har läst mig till, de flesta (m.a.o inte alla) tvillingförlossningar i v.32-36. Enligt läkarnas beräkningar(räknat på storlek på bebisarna i v 18) är vi i v.35+0 och enligt våra egna beräkningar(räknat efter positivt test, senaste mens, ägglossning, grav. symptom och, så klart, "befruktningstillfälle") är vi i v.36+0.
Med andra ord kan det egentligen dra igång när som helst nu, grundat på fakta. Men det kan också bli så att jag går till v.38-39, då de planerat att sätta igång mig om jag inte fött. Vi får se helt enkelt! Dock känner jag mig ganska säker på att ha födit innan dess ( men vad vet jag? :) ).

Nu ska jag göra annat än att sitta här o skriva om saker som händer när de händer!

Hej o hå!